Nästa vecka får nog Zakko följa med och sitta i bilen när jag och Techno har kurs.

Det första jag hörde när jag öppnade porten när vi kom hem var en hund som skällde.. som fan.. hela tiden. Våra grannar är nog inte glada om han låtit så i dom nästan tre timmarna vi var borta. Öppnade iaf dörren; världens gladaste Zakko stormade ut. Tittade in; Hjääälp. Rivmärken i tapeterna, skor överallt, trasiga blommor på golvet, trasig väska, nerriven jacka+lite trasig, ramar på golvet.. Ojojoj. Jag säger då det. Kan ju konstatera att han inte tycker om att vara ensammen.

Nu sover han så gott här på golvet bakom mej. Stackars mitt lilla hjärta..