..kan vi andas ut. Efter femton timmars letande har vår älskade Zakko äntligen kommit hem, alldeles blöt, trött och hungrig. Jag vill inte ens tänka på hur rädd han har varit och jag har aldrig varit såhär orolig. Tack till alla underbara människor som hjälpte oss att hitta våran älskling. Ni är mer än guld värda!

Nu ska vi snart äta. Hamburgare, mums. Jag har inte ätit på hela dagen. Jag har försökt, men det har inte funkat. Sen blir det lite mys i soffan med Baby och Skrållan och sen blir det sängen. Jag har varit uppe i 32 timmar nu.

Tack även alla underbaringar som gjorde mitt nyår perfekt. Jag har aldrig haft så roligt, fram tills Zakkopojken försvann då..